Ullamor

Tanken var att jag på torsdagen förmiddag skulle ta SGS bussen tillbaka hem till Gävle. Så blev det inte.
När jag vaknade tyckte jag inte jag var helt bra. De sista veckorna har jag kännt att jag varit annfådd och haft hög puls med olika mellanrum.
Vi bestämmer att avboka 1115 bussen och vänta in eftermiddagsbussen istället.
Johan är fortfarande i stan så han erbjöd sig att komma och hämta upp mig innan han åkte till Gävle på eftermiddagen. Under tiden ringer Cajsa till sin läkare vid Serafen vårdcentral (Haral Borgström) och han säger att vi kan komma på den öppna mottagningen mellan 10-1130. Sagt och gjort. Vi går dit och skriver upp oss på lista och inom 20 minuter är vi inne hos Harald. Han lyssnar. söker och snart konstaterar han ev vätska i lungor och arytmi. Han frågar om det är ok att han skriver en akutremiss till St:Göran. Själv kan jag inte tänka mig bätre vård. Ni som läste min blogg under knäledsop vet ju hur jag trivdes där!!!!
Sagt och gjort, vi tog oss dit. Efter mycket kort väntan slussas jag in och blir kollad och lyssnade på. Där bekräftas det Harald redan misstänkt. Man hör blåsljud och lägger in mig. Avbokar Johan.
Efter lungröntken bekräftas misstanke om vätska i lungornna och läckage. Mellan torsdag till fredag hinner jag med lungröntken och ultraljud förutom alla rör med blod.
Denna avdelning stänger för helg på fredagen och Cajsa kommer upp för att följa upp utskrivningen. Carolina har vägarna förbi och sluter an. Vi har kommet överens med Oscar och Emelie att jag kan åka hem till Gävle med dem på eftermiddagen.
Ännu en gång blir det inte som jag tänker. Läkaren berättar att ultraljudet visar en alvarligare åkomma än de trott vilket gör att han vill skicka mig i ambulanstransport till Gävle sjukhus för vidare inläggning. Avbokar Oscar och Emelie.

Förkortat kan jag säga att ambulanspersonalen var arbetskamrater med med min systers barn barn Hans Bäckström  som ochså är ambulansförare, så det kändes tryggt. Väl landat på Gävle sjukhus hamnade jag på avdelning och blev mycket väl omhändertagen.(Förutom att jag kom  för sent till middag så jag blev utan. Undrar varför när man vet minst 4 timmar tidigare att en patient skall anlända- Tror inte det är personalens fel utan rutinernas).
Nu ligger jag och väntar på att helgen skall gå vidar med nya ultraljud och insällning av medeciner.
Så småningom skall vi, tillsammans med doktorn, se på vidare möjligheter till behandlingar. Så här ligger jag om ni undrar.
Som sagt... allt blir inte som man tänkt sig!