Lördag 19/2

Cajsa med döttrar på snabbvisit hos mig. Hon är som ett dragplåster o syskonen dyker upp o Pang! hade jag 3 av mina 4 barn vid kaffebordet.





Så passade vi på att plocka in Ankis son o sonson eftersom det fanns en uppgift som skulle lösas. det löstes också o övriga familjemedlemmar fick möjlighet att lägga sig i o komma med uppmuntrande tillrop.





Sjäv skulle jag sätta mig in ihur man möter Skype-budskap, vilket är nytt för mig i datorvärlden, så instruktören Cajsa började  visa-prata-föreläsa . . . .





 
och jag var inte riktigt på  alerten, varför jag tog mig en uppstudsig paus i en undangömd vrå.



I morgon reser Stockholmarna tillbaka till huvudstaden. Allt återgår till ordningen o jag får  "pusta ut".

Jag kan ssitta här o tycka synd om mig själv, som får vara så ensam!


70!

11/2 kom ett överraskande ymnigt snöfall. Blötsnö som murade igen alla fönster o hindrade att jag fick min dagstidning. Där fanns en stor artikel med tillhörande foto på Ann-Rita Åsåker, som nästa dag fyllde 70 år, med mottagning i hemmet. Den missade jag.

Men mina "spejare" missar ingenting. Först ringde Peter och läste upp för mig vad som förestod. Han undrade, så klart om jag hade för avsikt att uppvakta. Nästa rapportör var Bernike. Hon undrade samma sak o ville gärna följa med i så fall. Hon kunde, tillsammans med Gustv, 7 år, köra vid 1500-tiden.

Bara några timmar dit o idéer snurrade fort. Eftersom jag inte hade tillgång till alla tfn-nummer, SMSade jag Cajsa, som ledde mig till Liv Lindholm i Skåne. Liv, A-R o jag har från 1966 verkat på C lottaskolor o Liv ville absolut vara med om jag fixade ngt.

Ringde Peter, som snällt for iväg o fixade pesent med gratt-kort, som han sedan snabbt levererade till mig. Gulle Dig Peter!

Kl 1500 stod vi vid porten hos födelsedagsbarnet, Bernike, Gustav o jag. Där öppnade John, som hela tiden pysslar om sin hustru. Syster Mona-Lena (också hon kollega från lottaskolorna)  med make, var här från Skövde. Abetsstyrkan var fulltalig och såväl jag o mina barn, tillsammans med ca 10-15 pers, mumsade godsaker.

I en tidigare omgång gäster fanns Valbo lk, där jag numera är medlem, representerad. Ingen från f d Gävle lk.

Jag fick en pratstund med A-R, som var glad för all uppvaktning, men litet trött tror jag. Självklart! En sån dag, med allt som tillhör, är man trött. Att dessutom mingla med rullstol, gör det inte enklare.




Men hon är en tuff brud.  GRATTIS Ann-Rita!   

RSS 2.0