3/12 TORSDAG
Nu har jag varit slö eller så! Landade tillsammans med Cajsa lördag 22/11. Hon bodde med mig i lägenheten en natt för att jag skulle få känna av atmosfären i mitt eget hem. I 7 veckor har jag "hängt i luften" så att säga ock bott på många olika ställen. Jag har haft det bra överallt och blivi väl ompysslad överallt, inklusive sjukhuset.
Nu påstår jag att jag är aklimatiserad i hemmet, men är inte särskilt aktiv. Det tog mig t ex 3 dagar att plantera om tre ampelliljor till två krukor i stället. Nu finns dom i ny fräsch jord i 2 vita krukor med julmotiv, en i varje köksfönster och jag är mycket stolt. Det gäller planera o organisera och till sist ta sig själv i kragen.
Men allt tar sån tid. Morgonstöket som förr tog en halvtimme, tar nu en stor del av förmiddagen. Kanske är det just detta som gör mig litet frustrerad. Att inte kunna, omgående, ta sig till affärer för inköp, bära o lyfta utan hjälpmedel. Gå fyra gånger efter material i stället för en gång. För att inte tala om allt jag tappar på golvet. Man borde ha lagrat tålamod för det behövs.
Har just talat med Anne-Christine om tålamod. Hon har verkligen anledning att tappa sugen, men gör det inte märkbart.Hon är så beundransvärd, med all sin värk och yrsel. Och den långa opåverkbara väntan hon får utstå. Hon är SÅ tapper min lilla flicka. Min Nyponros!
Nu skall jag försöka ta ett handtag.
Nu påstår jag att jag är aklimatiserad i hemmet, men är inte särskilt aktiv. Det tog mig t ex 3 dagar att plantera om tre ampelliljor till två krukor i stället. Nu finns dom i ny fräsch jord i 2 vita krukor med julmotiv, en i varje köksfönster och jag är mycket stolt. Det gäller planera o organisera och till sist ta sig själv i kragen.
Men allt tar sån tid. Morgonstöket som förr tog en halvtimme, tar nu en stor del av förmiddagen. Kanske är det just detta som gör mig litet frustrerad. Att inte kunna, omgående, ta sig till affärer för inköp, bära o lyfta utan hjälpmedel. Gå fyra gånger efter material i stället för en gång. För att inte tala om allt jag tappar på golvet. Man borde ha lagrat tålamod för det behövs.
Har just talat med Anne-Christine om tålamod. Hon har verkligen anledning att tappa sugen, men gör det inte märkbart.Hon är så beundransvärd, med all sin värk och yrsel. Och den långa opåverkbara väntan hon får utstå. Hon är SÅ tapper min lilla flicka. Min Nyponros!
Nu skall jag försöka ta ett handtag.
Kommentarer
Postat av: Sonen, d.ä.
Kul att du kommit igång med bloggen, även om vi följer dej på närmare håll. Många vill se att det går bra för dej. Ser på bilden med A-C, att ditt Betastöd måste sänkas, påminn mej när jag kommer med färsen till julköttbullarna. Du dansar ju fram som en älva, om vi jämför med före op. men glöm inte stödet! Kram
Postat av: Gunilla
Härligt att du är inne i cyberspace igen. Man kan faktiskt vara fullt frisk utan speciella krämpor och ändå behöva ta sig själv i kragen för att kliva upp på morgonen när sängen är som skönast.
Jag har gjort pepparkaksdeg nummer två, dom går åt som smör just nu.
Kram
Trackback
