Fredag 8/10
Till Sthlm tisdag 1445. Möttes av Cajsa, Gilla o Elvira efter en, som vanligt skön o snabb bussfärd.
Gilla vände omedelbart med sin bil för att gå vidare till Gävle. Vi kom egentligen ingen vart med
Scania-visan. På natten kl 0230 ca fick jag till några rader till start som hamnade på en papperslapp.
Efter en slapp tisdagkväll kom så onsdag, låtskrivardagen. Gklubbvisan avverkades, men Cajsa
fick sedan jobba sig igenom tidskrifter från Scania, en rejäl bunt. Det blev många sidor fakta.
Fulla av energi grep vi oss verket an till melodin "Sjung och le". Cajsa försökte inspirera mig o sig själv,
men materialet var tungt o vi dåligt inspirerade. Vi bestämde oss för att slappa, spara till torsdag.
Vaknade på natten o skrev , som Beethoven på lakanet. Alltså fortsatte vi på torsdag morgon, som
om inget hade hänt.
Cajsa i tvättstugan, jag kämpade vidare med fjäderpennan. Med förenade, envisa krafter fixade
vi, trots invertes motstånd, ett kreativt resultat, vilket vi avser leverera.
Detta är femte året ! ! !
: : : : : : : : : : : : : : : : :
Idag - fredag - barn o make till resp plats o versamhet, därefter lugn kaffesund mrd planering.
Tvätt o toning av mitt hår, bäddning o förberedelser för Cajsas förestående allsång vid
Serafens äldreboende.
Jag förberedde ny Tuppkaka, som avnjöts genast av Alex, Carolina o Elvira. Cajsa dök upp o
slök en halv kopp o kaka. Vidare med Elvira till optikern med linsträning.
Därefter hem igen.
Lämnar barnen vind för våg och ut på stan för vilda inköp. In o Finn-köp.
Så här blev håret.
Kväll i myskvällsanda, tävlingsanda med "Dobido", Carolina ut på stan o kom åter o förenades med oss.
Hon minglade på premiärparty vid Story Hotel med Bubbel o i natt sover hon i en av vrårna på
"Alma Dethovs stiftelse för ensamstående kvinnor med bildning ".
Så här mysiga och sociala var vi.
Nu måste jag sova så Erik får nå´t vettigt att prata med! Te.x en ensamstående fröken med bildning!
I morgon sover jag i MIN säng! I morse visste jag inte var jag vaknade.
Gilla vände omedelbart med sin bil för att gå vidare till Gävle. Vi kom egentligen ingen vart med
Scania-visan. På natten kl 0230 ca fick jag till några rader till start som hamnade på en papperslapp.
Efter en slapp tisdagkväll kom så onsdag, låtskrivardagen. Gklubbvisan avverkades, men Cajsa
fick sedan jobba sig igenom tidskrifter från Scania, en rejäl bunt. Det blev många sidor fakta.
Fulla av energi grep vi oss verket an till melodin "Sjung och le". Cajsa försökte inspirera mig o sig själv,
men materialet var tungt o vi dåligt inspirerade. Vi bestämde oss för att slappa, spara till torsdag.
Vaknade på natten o skrev , som Beethoven på lakanet. Alltså fortsatte vi på torsdag morgon, som
om inget hade hänt.
Cajsa i tvättstugan, jag kämpade vidare med fjäderpennan. Med förenade, envisa krafter fixade
vi, trots invertes motstånd, ett kreativt resultat, vilket vi avser leverera.
Detta är femte året ! ! !
: : : : : : : : : : : : : : : : :
Idag - fredag - barn o make till resp plats o versamhet, därefter lugn kaffesund mrd planering.
Tvätt o toning av mitt hår, bäddning o förberedelser för Cajsas förestående allsång vid
Serafens äldreboende.
Jag förberedde ny Tuppkaka, som avnjöts genast av Alex, Carolina o Elvira. Cajsa dök upp o
slök en halv kopp o kaka. Vidare med Elvira till optikern med linsträning.
Därefter hem igen.
Lämnar barnen vind för våg och ut på stan för vilda inköp. In o Finn-köp.
Så här blev håret.
Kväll i myskvällsanda, tävlingsanda med "Dobido", Carolina ut på stan o kom åter o förenades med oss.
Hon minglade på premiärparty vid Story Hotel med Bubbel o i natt sover hon i en av vrårna på
"Alma Dethovs stiftelse för ensamstående kvinnor med bildning ".
Så här mysiga och sociala var vi.
Nu måste jag sova så Erik får nå´t vettigt att prata med! Te.x en ensamstående fröken med bildning!
I morgon sover jag i MIN säng! I morse visste jag inte var jag vaknade.
e´ ja´ dum, eller e´ ja´ dum!?
Efter min knäoperation nov 09, fick jag färdtjänst för min tid av rehab fram till 30/6. Därefter förlängdes
tjänsten ytterligare ett år. Jag började så småningom utnyttja möjligheten, som var synnerligen
positiv. Enkelt att beställa och på minuten kom en bil med omtänksam förare som utan särskilt många
frågor, förde mig fram och t o m önskade mig trevlig stund.
13/9 bad jag om transport till Kungsgat 43.
En mansröst svarade och kunde inte reda ut var den adressen fanns, varför jag tipsade om Norra utfarten, den rosafärgade statyn o s v. Han bad om tfn till adressen och återkom med besked om att jag inte sagt NORRA
Kaserngatan. Meddelade att bilen skulle komma om en halvtimma.
Jag var ute i god tid o kunde på avstånd se en taxi komma till Floravägens rondell där han tog en väg mot
idrottspl Kungsbäck. Kom tillbaka och styrde mot sta´n. Kom åter, körde ett varv runt rondellen o åter
mot sta´n. Tredje gången kom han runt rondellen o kunde på håll se mig vifta med armarna.
Väl i bilen förstod jag att han var osäker på hur han skulle åka sedan. På min fråga fick jag veta att han var från
Sandviken o var inte säker. Jag lotsade till att börja med o när vi kom till Konserthuset sa´ han att skulle
hämta en person till vid Nordea. Jag undrade litet o han sa´: "det tar bara en minut". Men han passerade naturligtvis fyra ljussignaler fram till banken.
Framme vid Nordea kom så en dam som hamnade i baksätet oc färden gick på så sätt söderut på Kungsgatan
för att runda Strandvägen o mot mitt mål. Här fick jag också visa hur nr v 43 låg. Han rundade den rosa
statyn o stannade ute på stora gatan vid nr 39:an. Jag vet att man får stanna utanför vald port
Jag var framme vid målet
Hemresan blev inte mycket bättre. En ny chaufför väntade, även han ute på stora vägen o utanför nr 39.
Jag fick ta mig dit från 43 o förbi de närliggande gräsmattorna, men jag går ju bra nu.
Jag fick ta plats i baksätet, för bredvid föraren satt en rätt stor hattprydd herre. Vi åkte iväg o jag fick
åter vara på alerten för att komma till Parkvägen o sen det svåra med Floravägen. Föraren hade en
burk med dryck, vilklen han halsade ur 3 gånger under resan.
Mannen framför mig gjorde mig något konfunderad. Han hade inte gjort den minsta rörelse på hela
resan. Han tittade inte åt höger eller vänster, talade inte. Jag vet inte om han andades.
Var han levande?
Väl utanför hemmet, drog jag en lättnadens suck ock lämnade 2 tjugor eftersom kostnaden är
35:-. Föraren höll upp en femma framför mig o sa´ "Du kan få en femma tillbaka". Jag ignorerade
kommentaren o smet in i min port.
Jag vet inte. Hade jag mött totalt oproffsiga eller svartjobbande representanter ? ? ?
tjänsten ytterligare ett år. Jag började så småningom utnyttja möjligheten, som var synnerligen
positiv. Enkelt att beställa och på minuten kom en bil med omtänksam förare som utan särskilt många
frågor, förde mig fram och t o m önskade mig trevlig stund.
13/9 bad jag om transport till Kungsgat 43.
En mansröst svarade och kunde inte reda ut var den adressen fanns, varför jag tipsade om Norra utfarten, den rosafärgade statyn o s v. Han bad om tfn till adressen och återkom med besked om att jag inte sagt NORRA
Kaserngatan. Meddelade att bilen skulle komma om en halvtimma.
Jag var ute i god tid o kunde på avstånd se en taxi komma till Floravägens rondell där han tog en väg mot
idrottspl Kungsbäck. Kom tillbaka och styrde mot sta´n. Kom åter, körde ett varv runt rondellen o åter
mot sta´n. Tredje gången kom han runt rondellen o kunde på håll se mig vifta med armarna.
Väl i bilen förstod jag att han var osäker på hur han skulle åka sedan. På min fråga fick jag veta att han var från
Sandviken o var inte säker. Jag lotsade till att börja med o när vi kom till Konserthuset sa´ han att skulle
hämta en person till vid Nordea. Jag undrade litet o han sa´: "det tar bara en minut". Men han passerade naturligtvis fyra ljussignaler fram till banken.
Framme vid Nordea kom så en dam som hamnade i baksätet oc färden gick på så sätt söderut på Kungsgatan
för att runda Strandvägen o mot mitt mål. Här fick jag också visa hur nr v 43 låg. Han rundade den rosa
statyn o stannade ute på stora gatan vid nr 39:an. Jag vet att man får stanna utanför vald port
Jag var framme vid målet
Hemresan blev inte mycket bättre. En ny chaufför väntade, även han ute på stora vägen o utanför nr 39.
Jag fick ta mig dit från 43 o förbi de närliggande gräsmattorna, men jag går ju bra nu.
Jag fick ta plats i baksätet, för bredvid föraren satt en rätt stor hattprydd herre. Vi åkte iväg o jag fick
åter vara på alerten för att komma till Parkvägen o sen det svåra med Floravägen. Föraren hade en
burk med dryck, vilklen han halsade ur 3 gånger under resan.
Mannen framför mig gjorde mig något konfunderad. Han hade inte gjort den minsta rörelse på hela
resan. Han tittade inte åt höger eller vänster, talade inte. Jag vet inte om han andades.
Var han levande?
Väl utanför hemmet, drog jag en lättnadens suck ock lämnade 2 tjugor eftersom kostnaden är
35:-. Föraren höll upp en femma framför mig o sa´ "Du kan få en femma tillbaka". Jag ignorerade
kommentaren o smet in i min port.
Jag vet inte. Hade jag mött totalt oproffsiga eller svartjobbande representanter ? ? ?
Solskenshistoia
Under mina Mammalediga år var det ändå viktigt att ofta ta kort eller långt vikariat, om så gavs.
Detta för att få behålla sin lönegrad.
Jag fick ett rätt långt vik sedan mina första barn (Anne-Christine o Peter ) var födda. Det blev
vid mobavdelningen på I 14. Där handlade det mycket om hemliga handlingar, precis som vid
min allra första militära anställning, men då I 21 i Sollefteå.
Min chef, mobiliseringschefen major Nils Frykberg, kan jag idag tänka mig som tagen direkt ur en
gammal svensk film. Strikt, noggrann, vänlig, mustaschprydd officer. Han accepterade mig och
samarbetet blev det allra bästa för oss båda. Helt i stil med filmmajoren.
Chefen var ytterst korrekt, men kom då o då med mer personliga kommentarer som "åh har
fru Gotthold redan hushåll o 2 små barn? Det är väl nästan barnarov"?
En annan gång, när jag överlämnade dagens post " Hur kan man, som husmor, ha så välskötta
händer?" Som alltid där jag fått den frågan, kom mitt svar att jag lärt mig använda Maniol.
Chefen igen: "MANIOL! Det måste jag berätta för min Bernike!"
Hans Bernike var född von Dardel o jag vet inte om de hade några barn. Men majoren Frykberg har
deltagit i OS i Stockholm 1912, vilket resulterade i en silvermedalj.
Åren gick, Anki växte upp, träffade Lennart Edorsson o blev så småningom mor till en liten
flicka. Min berättelse om majoren hade tydligen fastnat i hennes flickfantasi. Flickan döptes
till BERNIKE!
Mamma Anne-Christine, blev sjuksköterska.
Många år vid Neonatalavdelningen, där hon fortfarande (i skrivande stund) är kvar.
En god vän o arbetskamrat berättade en dag, att hon höll på att ta reda på saker i en kolonistuga
efter en släkting o där funnit en fin aftonväska i silverutförande. På väskans överdel fanns graverat: BERNIKE.
Väskan finns idag som present hos mitt barnbarn, nämligen BERNIKE Gotthold.
Nog är det, Solsken?!
Detta för att få behålla sin lönegrad.
Jag fick ett rätt långt vik sedan mina första barn (Anne-Christine o Peter ) var födda. Det blev
vid mobavdelningen på I 14. Där handlade det mycket om hemliga handlingar, precis som vid
min allra första militära anställning, men då I 21 i Sollefteå.
Min chef, mobiliseringschefen major Nils Frykberg, kan jag idag tänka mig som tagen direkt ur en
gammal svensk film. Strikt, noggrann, vänlig, mustaschprydd officer. Han accepterade mig och
samarbetet blev det allra bästa för oss båda. Helt i stil med filmmajoren.
Chefen var ytterst korrekt, men kom då o då med mer personliga kommentarer som "åh har
fru Gotthold redan hushåll o 2 små barn? Det är väl nästan barnarov"?
En annan gång, när jag överlämnade dagens post " Hur kan man, som husmor, ha så välskötta
händer?" Som alltid där jag fått den frågan, kom mitt svar att jag lärt mig använda Maniol.
Chefen igen: "MANIOL! Det måste jag berätta för min Bernike!"
Hans Bernike var född von Dardel o jag vet inte om de hade några barn. Men majoren Frykberg har
deltagit i OS i Stockholm 1912, vilket resulterade i en silvermedalj.
Åren gick, Anki växte upp, träffade Lennart Edorsson o blev så småningom mor till en liten
flicka. Min berättelse om majoren hade tydligen fastnat i hennes flickfantasi. Flickan döptes
till BERNIKE!
Mamma Anne-Christine, blev sjuksköterska.
Många år vid Neonatalavdelningen, där hon fortfarande (i skrivande stund) är kvar.
En god vän o arbetskamrat berättade en dag, att hon höll på att ta reda på saker i en kolonistuga
efter en släkting o där funnit en fin aftonväska i silverutförande. På väskans överdel fanns graverat: BERNIKE.
Väskan finns idag som present hos mitt barnbarn, nämligen BERNIKE Gotthold.
Nog är det, Solsken?!
Kristall
Vänder mig till vänster sida i sängen o det kändes som om jag hamnat i tvättumlaren.
Allt snurrade tills jag hamnat på rygg. Inte kul mitt i natten.
11/6 tid hos dr Lerner, Carema vårdC. Peter ledsagade mig, han som för inte så länge sen,
drabbades av den s k Kristallsjukan. Med en ordinerad sjukgymnastik blev Peter bra efter
ca 2 veckor.
Det handlar om att genom att omväxlande kasta sig från den ena sidan till den andra och på
så sätt framkalla yrsel medan man fokuserar blicken till en fast punkt. Stannar så till skovet är
över. Inget farligt tillstånd, men mkt obehagligt och kan vara från ett par dagar till månader.
Jag lyckades också efter en tid, bli av med problemet, som för mig mest berörde vänster öra.
Söndag 18/7 vaknade jag upp med en kraftig yrsel o kunde inte resa mig ur sängen. Med hjälp av
Peter o Marianne samt ambulans-transport, hamnade jag hos akuten G sjh. Chansen att jag
fått allvarligare problem. Jag är ju inte purung så många otrevliga idéer dyker upp.
Alla tänkbara prover togs, först i amb, sen på akuten, till sist på den avd jag hamnade på. Man
tänkte stg hjärtenh, men tyvärr inga sängar. Efter letande fann man en skaplig säng hos
lungenheten. Man har tydligen lagt sig till med försvarets benämningar av avdelningarna. Bra att
man inte kör med komp, bataljon eller brigad o s v.
Jag tillbringade 3 dygn på Lungenheten, där jag fick uppleva den fantastiska vård o omtanke som
jag tror ges överallt där man verkligen möter vårdpersonal. Man lutade åt att allt rörde sig om
att det var åter kristallsjukan som spökaden
När överläk gick sin rond beslöt hon att beställa tid ho HörselEnheten, vilket gick bra. Där omhändertogs
jag av en, för mig, helt underbar kvinnlig underläkare. Jag förstod egentligen inte riktigt vad hon
sa eller gjorde med mig, men efter sammanlagt en halvtimme tyckte hon att "nu borde kristallerna vara
på plats". Jag vände o kastade mig hit o dit och besväret var borta. En jättesöt, blond liten"häxa" hade
trollat bort obehaget.
Måtte det hålla. Jag fick kort med tid o tfn-nummer och llov att ringa direkt om besvären återkommer.
Uläk Johanna Johnson glömmer jag inte.
Allt snurrade tills jag hamnat på rygg. Inte kul mitt i natten.
11/6 tid hos dr Lerner, Carema vårdC. Peter ledsagade mig, han som för inte så länge sen,
drabbades av den s k Kristallsjukan. Med en ordinerad sjukgymnastik blev Peter bra efter
ca 2 veckor.
Det handlar om att genom att omväxlande kasta sig från den ena sidan till den andra och på
så sätt framkalla yrsel medan man fokuserar blicken till en fast punkt. Stannar så till skovet är
över. Inget farligt tillstånd, men mkt obehagligt och kan vara från ett par dagar till månader.
Jag lyckades också efter en tid, bli av med problemet, som för mig mest berörde vänster öra.
Söndag 18/7 vaknade jag upp med en kraftig yrsel o kunde inte resa mig ur sängen. Med hjälp av
Peter o Marianne samt ambulans-transport, hamnade jag hos akuten G sjh. Chansen att jag
fått allvarligare problem. Jag är ju inte purung så många otrevliga idéer dyker upp.
Alla tänkbara prover togs, först i amb, sen på akuten, till sist på den avd jag hamnade på. Man
tänkte stg hjärtenh, men tyvärr inga sängar. Efter letande fann man en skaplig säng hos
lungenheten. Man har tydligen lagt sig till med försvarets benämningar av avdelningarna. Bra att
man inte kör med komp, bataljon eller brigad o s v.
Jag tillbringade 3 dygn på Lungenheten, där jag fick uppleva den fantastiska vård o omtanke som
jag tror ges överallt där man verkligen möter vårdpersonal. Man lutade åt att allt rörde sig om
att det var åter kristallsjukan som spökaden
När överläk gick sin rond beslöt hon att beställa tid ho HörselEnheten, vilket gick bra. Där omhändertogs
jag av en, för mig, helt underbar kvinnlig underläkare. Jag förstod egentligen inte riktigt vad hon
sa eller gjorde med mig, men efter sammanlagt en halvtimme tyckte hon att "nu borde kristallerna vara
på plats". Jag vände o kastade mig hit o dit och besväret var borta. En jättesöt, blond liten"häxa" hade
trollat bort obehaget.
Måtte det hålla. Jag fick kort med tid o tfn-nummer och llov att ringa direkt om besvären återkommer.
Uläk Johanna Johnson glömmer jag inte.
14/7 2010
Först o allra mest Gratulerar vi självklart prinsessan ELVIRA som blir 11 år o har påbörjat sitt andra decennium i livet. Bra jobbat, som Julio bukar säga!
Firar i Åkersberga med sol o värme, husdjur o en massa vänner. Särskilt då Julia som också finns där.
En massa presenter, även om åldern får pengar att också stå på önskelistan. Det är inte heller dumt.
Håll i dom länge Elvira, önskningar kan byta plats för varje stund o väderlek!
Jag tror inte, tyvärr, att jag lyckats närvara på dina födelsedagar ngt vidare.. Antingen är du på annan ort
eller så jag. Måtte din födelsedag vara som du önskar.
::::::::::::::::::::::::::::::::::
Så prinsessa nr 2. Vår populära o stronga kronprinsessa. Hon var inte alls närvarande på Solliden,
men var förhoppningsvis lycklig med sin Daniel någonstans i världen. Måste kännas bra att slippa alla närgångna.
Underhållningen kom dock som vanligt, men med min idol som ledare. Martin Emtenäs som jag inte vill
missa när han är "ute i naturen".
Svenska folket sjöng för Victoria o hurrade o jag tror nog det gick fram.
::::::::::::::::::::::::::::::::::
Kl 1300 var jag så hos allas Hillevi o gratulerade.Det var också födelsedag med stora flaggan hissad.
Erik skjutsade mig dit o hem. Hög värme o för många nya människor höll honom undan, men en påse gott kaffetilltugg tildelades han.
::::::::::::::::::::::::::::::::::
Till sist - inte att förglömma, Frankrikes nationaldag! La republique francáis!!
************************
TFN ! ! !
Tisd 29/6!
Idag hände det! Telefon - och jag tänkte - det är nog Cajsa. Men -
Det var Anne-Christine: " Hej mamma det är jag. Hör du mig?"
Koll via sms o allt lät fint. Bara otroligt.
Nya lyckotårar!
Idag hände det! Telefon - och jag tänkte - det är nog Cajsa. Men -
Det var Anne-Christine: " Hej mamma det är jag. Hör du mig?"
Koll via sms o allt lät fint. Bara otroligt.
Nya lyckotårar!
Konfirmation
Må 21/6 Peters Födelsedag, 63 år. Oj hur tiden går. Vi har dessutom 50- o 60-åringar!
Och så konfirmation. Detta infaller samtidigt som Alex avverkar ridläger. Alltsammans
i Umeå. Det är också något att vara stolta över. 2 veckor långt från hemmet i storstan
och en massa nya bekantskaper. Proffsigt Alexandra!
Den övriga familjen har också gjort prestationer. Bilresa i etapper, Gävle, Sundsvall
och så utbildningsstaden i Västerbotten.
I natt mkt sent räknar fam vara här hos mig. Det blir övernattning o därefter kl 1200
på plats i S kolonien för genomförande av midsommardans.
Det fungerade - vid midnatt var dom här och hade levererat Kerstin till hemmet i S-vall.
Mid sommarafton = Full rulle! Någorlunda sömn för de resande o därefter planering ör dansen
som Cajsa nu gör rätt hemvant. Bra musiker gott om folk. Det blev hela 3 dansringar.
Vädret perfekt o alla mina barn med anhöriga, Erik o jag, i god tid vid ett bord nära kaféet,
Paraplygarantierna var bra som soldito i stället.
Alla sedan hem till gående "smörgåsbord" med drycker. Noomi, Mats o Maja som skötte transport
för Anki följde snällt med hem. Vi hade jättetrevligt helt utomhus. Spelade Kubb, där såväl
Anki som Erik visade stor precison.
En härlig o lyckad midsommarafton där vi fick tillfälle gratulera Marianne 60 år, Mikael 50 år och
Alexandra som avverkat sin konfirmation, samt ridläger i Umeå.
Sammanlagt 16 personer, varav Maja o Elvira utförde årets första sliceblöta trädgården.
ThjooHoo ! !
Och så konfirmation. Detta infaller samtidigt som Alex avverkar ridläger. Alltsammans
i Umeå. Det är också något att vara stolta över. 2 veckor långt från hemmet i storstan
och en massa nya bekantskaper. Proffsigt Alexandra!
Den övriga familjen har också gjort prestationer. Bilresa i etapper, Gävle, Sundsvall
och så utbildningsstaden i Västerbotten.
I natt mkt sent räknar fam vara här hos mig. Det blir övernattning o därefter kl 1200
på plats i S kolonien för genomförande av midsommardans.
Det fungerade - vid midnatt var dom här och hade levererat Kerstin till hemmet i S-vall.
Mid sommarafton = Full rulle! Någorlunda sömn för de resande o därefter planering ör dansen
som Cajsa nu gör rätt hemvant. Bra musiker gott om folk. Det blev hela 3 dansringar.
Vädret perfekt o alla mina barn med anhöriga, Erik o jag, i god tid vid ett bord nära kaféet,
Paraplygarantierna var bra som soldito i stället.
Alla sedan hem till gående "smörgåsbord" med drycker. Noomi, Mats o Maja som skötte transport
för Anki följde snällt med hem. Vi hade jättetrevligt helt utomhus. Spelade Kubb, där såväl
Anki som Erik visade stor precison.
En härlig o lyckad midsommarafton där vi fick tillfälle gratulera Marianne 60 år, Mikael 50 år och
Alexandra som avverkat sin konfirmation, samt ridläger i Umeå.
Sammanlagt 16 personer, varav Maja o Elvira utförde årets första sliceblöta trädgården.
ThjooHoo ! !
Utkast: Juni 13, 2010
Nu är hon Master, Carolina! Efter många år av studier d v s pluggande, i Helsingborg o utomlands.
Mellan varven, idogt jobbande i hotell- o restaurangbranchen, liksom David gjort i Linköping.
Hur orkar dom, fysiskt o mentalt? Jo, det måste handla om det som benämns som GO!
Jättemycket GRATTIS till båda barnbarnen detta år!
Carolina har varit här o visat massor av festliga foton från examen. Jag har tiggt till
mig ett par. Först med de glada stolta föräldrarna o sen naturligtvis den stolta o
förhoppningsvis inspirerade o skiftjobbande brodern.
Och nu väntar det spännande jobbet vid celebra Grand Hotel i Stockholm.
Hurra, Hurra!
JÄRVSÖ
Torsdag 4.juni = en Stor dag för vår Carolina, som hämtade sin Masterposition i Helsingborg En stor dag även för anhöriga. En sån dag har ju också David passerat.
Underbart när intensiva o långa studier ger ett fint o efterlängtat resultat. Och som vi förstått även givit belöning i form av intressanta arbeten.
Kramar o Grattis till båda!
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
För mig var också dagen betydelsefull. Jag åkte, själv, tåg till Järvsö.
Lottakåren där hade inbjudit mig till sin våravslutning. Den gick av stapeln hos Ingrid J, min lottakompis sedan
länge. En superförplägnadsinstruktör o Hälsingestinta.
Jag har inte på långa vägar några talanger i den tjänstegrenen, men fick ändå assistera med rensning, skalning,
dukning o glada tillrop.
Många av kvällens gäster var gamla bekanta o vi hade en festlig minnenas afton med mat o dryck. Som en
oväntad kvällens cloo, dök Hv-chefen, Inge Pettersson med sin medarbetare, upp för att överlämna en
blomsterbukett, diplom o Hv Veteranmärke till Ingrid. Eftersom hon ej avser fortsätta sitt avtal fick detta bli
en välförtjänt eloge för hennes trogna verksamhet inom försvaret.
En härlig kväll på alla vis. Vi uppträdde för övrigt i gamla hattar med patina, från Trödje.
Nästa dag åkte vi till Arbrå o besökte en moster Ulla. (fint namn) för att hämta en "undergörande salva
mot svåra besvär i såväl händer som fötter. "klok-gumma-salva" kanske, men har man försökt allt, så.
Vi avrundade kvällen i solen utanför huset, En engångsgrill, en skottkärra av plåt fixade utan brandrisk
mat o nyttiggrönt. Drinktillägg ingick givetvis.
Två härliga dagar tillsammans tack vare Ingrid. Tack, Tack!
Underbart när intensiva o långa studier ger ett fint o efterlängtat resultat. Och som vi förstått även givit belöning i form av intressanta arbeten.
Kramar o Grattis till båda!
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
För mig var också dagen betydelsefull. Jag åkte, själv, tåg till Järvsö.
Lottakåren där hade inbjudit mig till sin våravslutning. Den gick av stapeln hos Ingrid J, min lottakompis sedan
länge. En superförplägnadsinstruktör o Hälsingestinta.
Jag har inte på långa vägar några talanger i den tjänstegrenen, men fick ändå assistera med rensning, skalning,
dukning o glada tillrop.
Många av kvällens gäster var gamla bekanta o vi hade en festlig minnenas afton med mat o dryck. Som en
oväntad kvällens cloo, dök Hv-chefen, Inge Pettersson med sin medarbetare, upp för att överlämna en
blomsterbukett, diplom o Hv Veteranmärke till Ingrid. Eftersom hon ej avser fortsätta sitt avtal fick detta bli
en välförtjänt eloge för hennes trogna verksamhet inom försvaret.
En härlig kväll på alla vis. Vi uppträdde för övrigt i gamla hattar med patina, från Trödje.
Nästa dag åkte vi till Arbrå o besökte en moster Ulla. (fint namn) för att hämta en "undergörande salva
mot svåra besvär i såväl händer som fötter. "klok-gumma-salva" kanske, men har man försökt allt, så.
Vi avrundade kvällen i solen utanför huset, En engångsgrill, en skottkärra av plåt fixade utan brandrisk
mat o nyttiggrönt. Drinktillägg ingick givetvis.
Två härliga dagar tillsammans tack vare Ingrid. Tack, Tack!
Mors dag
Anvisningar till firande av Mors dag. Cajsas visdomar.
1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete under den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp utantill, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig Mors förlåtelse för ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.
6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahålles för
Mors dag.
Ur broschyren “Anvisningar till firande av Mors dag” 1920.
Utöver gårdagen.
Den rätta morsdagen blev rätt häftig
I lugn o ro hade Cajsa tänkt ut saker som vi, tillsammans hade planerat. Mitt hår hann hon fixa med slingor o allt.
Hon är ju som om hon hade bläckfiskarmar. Men helt oväntat kom avbrottet. Ingen anade att hemfärden skulle gå före tretton.
Jag fixar resten av dagen mede Erik.
Lördag 29/5
Elvira och hennes kompis hade uttalat en dröm om att någon gång i livet få åka limousine. Pappan sa helt enkelt: "ja men visst, det fixar jag". Tro det eller ej, där kom en sådan med egen chaufför för att köra damerna till Gröna Lund. Tillbörlig Eskort mötte vid entrén. Dessutom vann flickorna var sin elgitarr i miniformat.
Nog låter det som en DRÖM?
En gammal mormor kan inte få en tub Vademecum tandcreme av den sort hon använt i över 80 år!
Den man tillverkar, helt plötsligt är en klumpig men sladdrig tub där cremen fastnar då o då så man
får peta upp öppningen. Smaken är nästan som förr.
Men - Livet är orättvist, säger Claes, så jag får acceptera.
Det är Mors dag, Anki o Cajsa är hos mig när Claes o Gilla kommer upp Skypen. Jag blir gratulerad
av dem o även av Peter. Presenten är en beställd fönsterputsare som kommer på tisdag.
Detta är också som en dröm, när man hela livet skött fönstren själv.
Peter o Marianne flyttar denna helg från en fyra till en trea o barnen är hemma från Sthlm för att
hjälpa till. Då hade Cajsa o Elvira turen att få åka med tur o retur.
Nog låter det som en DRÖM?
En gammal mormor kan inte få en tub Vademecum tandcreme av den sort hon använt i över 80 år!
Den man tillverkar, helt plötsligt är en klumpig men sladdrig tub där cremen fastnar då o då så man
får peta upp öppningen. Smaken är nästan som förr.
Men - Livet är orättvist, säger Claes, så jag får acceptera.
Det är Mors dag, Anki o Cajsa är hos mig när Claes o Gilla kommer upp Skypen. Jag blir gratulerad
av dem o även av Peter. Presenten är en beställd fönsterputsare som kommer på tisdag.
Detta är också som en dröm, när man hela livet skött fönstren själv.
Peter o Marianne flyttar denna helg från en fyra till en trea o barnen är hemma från Sthlm för att
hjälpa till. Då hade Cajsa o Elvira turen att få åka med tur o retur.
Fyra Fina Flickor
'Ja just det - fyra generationer dessutom.
Samlade ute i Trödje för att gratulera Nicklas på 17-årsdagen.
Kanske fick han något litet kapital att satsa på för kommande körkort. Men som han säger har han möjlighet kunna fixa det rätt billigt genom skolan, som handlar om hantering av fordon i alla valörer. Det vore ju bra eftersom det är en kostsam hisoria.
Vi var många samlade ock fick även träffa Rebecka, Nicklas söta flickvän.
paus
Jag vet att jag haft annat för mig. Det har jag alltid. Om jag ändå hade en sekreterare. På så sätt kan jag ana min egen betydelse, eftersom jag utsetts till detta var jag än dykt upp.
4 barn, 9 barnbarn, 6 barnbarnbarnsbarn o överallt ingifta, släkt o vänner. Jag vill ju så gärna men ändå?
Men nu är mitt finaste vårtecken här - en underbar hängbjörk ute vid vägen. Den är vacker i sig själv, men först blir den lätt violett av svällande knoppar, sen en tunn, skir grönska o snart exploderar den i ren sommargrönska.
Alla fåglar finns här o jag har talat om för dem att mat får man fixa själv nu. Till hösten kommer en talgoxe o knackar på fönsterbrädan o då plockar jag upp automat med frön igen.
Den, för mig härligaste årstiden är här. Våren!
4 barn, 9 barnbarn, 6 barnbarnbarnsbarn o överallt ingifta, släkt o vänner. Jag vill ju så gärna men ändå?
Men nu är mitt finaste vårtecken här - en underbar hängbjörk ute vid vägen. Den är vacker i sig själv, men först blir den lätt violett av svällande knoppar, sen en tunn, skir grönska o snart exploderar den i ren sommargrönska.
Alla fåglar finns här o jag har talat om för dem att mat får man fixa själv nu. Till hösten kommer en talgoxe o knackar på fönsterbrädan o då plockar jag upp automat med frön igen.
Den, för mig härligaste årstiden är här. Våren!
Valborgsmässoafton
Denna afton 2010 var verkligen inte lik den förra året. Visserligen hade jag min Cajsa, med familj, i stan som vi brukar. Casa råkar ju fylla år samma dag som kungen. MEN - vädret ville verkligen inte gynna oss i år. Det var
mulet o iskalla vindar.
Men skam den som ger sig, ut skulle vi i trädgården. Plädar o drinkar o glada leenden skulle minsann övervinna allt. Vi skakade oss igenom den bittra kylan, Peter anlände o stärkte oss tills allt var OK att fly fältet o dra oss inomhus med likasinnade.
Bordet dukat med blommor, ljus o flagga för att värma såväl kropp o själ. För att inte
tala om oss, som måste inse att vi rår inte över vädret.
Kl 2100 tändes brasan i regementsparken. Samlade o välfägnade togs färden mot elden. De flesta för egen maskin, men någon yngre förmåga tog chansen att få mysa i hjälpmedlens möjligheter.
Erik o jag, som varit med rätt länge o passerat tillåten åldersgräns, föredrog att inte utsätta oss för kyla, mörker
ock fallrisk. Vi tog en till drink i hemmets lugna vrå.
På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt.
mulet o iskalla vindar.
Men skam den som ger sig, ut skulle vi i trädgården. Plädar o drinkar o glada leenden skulle minsann övervinna allt. Vi skakade oss igenom den bittra kylan, Peter anlände o stärkte oss tills allt var OK att fly fältet o dra oss inomhus med likasinnade.
Bordet dukat med blommor, ljus o flagga för att värma såväl kropp o själ. För att inte
tala om oss, som måste inse att vi rår inte över vädret.
Kl 2100 tändes brasan i regementsparken. Samlade o välfägnade togs färden mot elden. De flesta för egen maskin, men någon yngre förmåga tog chansen att få mysa i hjälpmedlens möjligheter.
Erik o jag, som varit med rätt länge o passerat tillåten åldersgräns, föredrog att inte utsätta oss för kyla, mörker
ock fallrisk. Vi tog en till drink i hemmets lugna vrå.
På hednisk tid firade man i Norden en äldre högtid som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt.
De flesta svenskar firar inte heliga Valborg, utan våren och firandet går längre tillbaka i tiden än kristendomen. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. När Sverige blev kristet på 1000-talet byggde de kristna kyrkor på den gamla religionens högtidsplatser och gjorde om de rådande högtiderna till kristna varianter.
I bondesammhället var det även tid att släppa ut boskap till bete. Då tände man eldarna för att skrämma bort vilddjur och oknytt som kunde skada boskapen.
Regementsparkens eld blev som vanligt pampig och varm. Gefle Drängar sjöng naturligtvis alla förväntade vårsånger som "Vinten ra ("Originaltitel: Längtan till landet.
Ur Jägarens vila, text: Herman Sätherberg
musik: Otto Lindblad (1809-1864)
"Sköna Maj" (även kallad "Majsång" skrevs av Johan Ludvig Runeberg och tonsattes av Lars Magnus Been) och "Student sången" (Text: Herman Sätherberg Musik: Prins Gustav)
Brasan, sång av Gävle drängar, alla dessa människor!
Man får accepterat att Vintern rasat ut.
önskningar
Ja, är man populär så är man. Det finns synpunkter på att det var länge sen "du bloggade"!
Det är + 6 grader o mulet. Bofinkarna är här, grönfink, gråsiska, nötväcka o vad man vill. En stor hackspett hänger som en krok under fröautomaten för att få ett frö, många sorter plockar vad som nogräknade talgoxar o blåmesar slänger ner.
Snön smälter från snöhögar som ännu vägrar försvinna. Det blir ändå småsjöar där alla slåss om badmöjligheter.
Det här är vad som händer utanför mitt köksfönster o som fångar mitt intresse året om. Nu väntar jag på den stora hängbjörken, som först blir lätt lila av sina svällande knoppar, så skirt grön o så tungt sommarfylld.
Den här tiden är så hoppfull o fascinerar mig.
Det är + 6 grader o mulet. Bofinkarna är här, grönfink, gråsiska, nötväcka o vad man vill. En stor hackspett hänger som en krok under fröautomaten för att få ett frö, många sorter plockar vad som nogräknade talgoxar o blåmesar slänger ner.
Snön smälter från snöhögar som ännu vägrar försvinna. Det blir ändå småsjöar där alla slåss om badmöjligheter.
Det här är vad som händer utanför mitt köksfönster o som fångar mitt intresse året om. Nu väntar jag på den stora hängbjörken, som först blir lätt lila av sina svällande knoppar, så skirt grön o så tungt sommarfylld.
Den här tiden är så hoppfull o fascinerar mig.
Onsdag 7/4
Idag har jag inte gjort många knop. En "hängmössa, som blev litet trång så den är just hängd över en stor glaskruka för att bli, om möjligt, större. Jag har för första gången varit till LIDL med Cajsa. Så har jag gjort en ,i mitt tycke, härlig gulaschsoppa. Jag tror på den, eftersom även barnbarnen ser fram mot den maträtten.
Annars har jag, som vanligt, inte uträttat så mycket.
Annars har jag, som vanligt, inte uträttat så mycket.
Annandag påsk
Annandag påsk var förr en glädjens dag. Ungdomarnas dag till dans och festligheter efter påskens lidande.
Glädjen idag var väl att Anne-Christine och Mikael fick botanisera på On-Off, Siba, El-Giganten m.fl. Anne-Christine har bestämt sig att köpa en dator. Denna kan nu ge henne möjligheter att kommunicera med mail, msn och internet. Tyvärr är det en djungel av olika varor och erbjudanden. Söta försäljare kommer ilande och pratar gigabite, prestanda, tum och andra komplicerade inputs. Under tiden de babblar med Anki o Cajsa kan Mikael obehindrat botanisera vidare och komma fram till vad hon egentligen behöver. Resultatet blir ca 15 tum, bluetooth, inbyggda högtalare, webbkamera och lite minne. Snart kan vi se resultate på Skype kanske.
Själv har jag fullt sjå att träna. Imorgon skall jag till Julio igen. Cajsa har hotat med att fotograferat träningen så det är bäst jag förbereder mig. Ut i trapphuset som vanligt. 5 trappsteg ned och...fort går det uppför och tillbaka i soffan. Pust!!
Ni får se fram emot fortsättningen från mitt gym!
Glädjen idag var väl att Anne-Christine och Mikael fick botanisera på On-Off, Siba, El-Giganten m.fl. Anne-Christine har bestämt sig att köpa en dator. Denna kan nu ge henne möjligheter att kommunicera med mail, msn och internet. Tyvärr är det en djungel av olika varor och erbjudanden. Söta försäljare kommer ilande och pratar gigabite, prestanda, tum och andra komplicerade inputs. Under tiden de babblar med Anki o Cajsa kan Mikael obehindrat botanisera vidare och komma fram till vad hon egentligen behöver. Resultatet blir ca 15 tum, bluetooth, inbyggda högtalare, webbkamera och lite minne. Snart kan vi se resultate på Skype kanske.
Själv har jag fullt sjå att träna. Imorgon skall jag till Julio igen. Cajsa har hotat med att fotograferat träningen så det är bäst jag förbereder mig. Ut i trapphuset som vanligt. 5 trappsteg ned och...fort går det uppför och tillbaka i soffan. Pust!!
Ni får se fram emot fortsättningen från mitt gym!
Påskdagen
Idag såg jag bofinken och inte bara en!! En flock utanför mitt fönster. Vårvarmt i luften o jag gav mig ut på en rejäl promenad med Cajsa. Jag har tyvärr dålig träning i detta. Ensam går jag bara till soptunnan. Vi gick i alla fall till kasernområdet och regementsparken. Som sekreterare till regch, hade jag mitt rum på andra våningen här, d v s på bilden, fönstret till vänster under balkongen.
Och minnesstenen i den vackra regementsparken, med alla fantastiska musiktorsdagar.
Nostalgi!
Är det nu någon som vill följa mig i mina minnen från kaserngården, kan ni klicka på länken som följer. Kanske känner ni igen er själva eller någon kollega eller vän i berättelsen.
http://www.i14.se/ullaminns.pdf
Mina härliga barnbarnsflickor firar påsk här och har bestämt sig för att hjälpa gumman TÖ. Sopa litet och börja med hopprepen för att tydliggöra att det skall vara vår nu.
Kvällssupén avslutadesmed en mumsig chokladmousse, som Elvira hade tillagat. Receptet hade hon tagit från TV-programmet "Halv åtta hos mig". Uppiffat med en liten kyckling.
Mysigt att avnjuta vid en brasa i den öppna spisen. D v s spisen kommer från en DVD med ljuv musik spelad av virtuosen Lars Roos.
Inte dåligt.
Den fullt utslagna tulpanbuketten från barnen i Belgrad gjorde inte kvällsmyset sämre.
Detta var påskdagen 2010. Nu ser vi förväntansfullt fram mot Annandagen.
Påskafton
Idag åkte Cajsa till Anki för att dom skulle åka till våra gravar med påskblommor. Mycket snö gjorde att
valet måste bli liten kruka med påskliljor. Väl på kyrkogården visade sig att inga stigar fanns, men med förenade krafter, forscerades den halvmeterhöga snön och blommor och kom på plats.
Anki provade första gången 2 stavar som stöd o fann detta ganska bra. Hon är ju också väldigt positivt till det mesta. Man undrar var hon får kraften.
Anki hade läst min blogg o funnit att jag fått negativa kommentarer ang mina steg på gåbandet o att jag trodde det berodde på mina ålderstigna gymskor o hämtade dem för att visa. I förbifarten passerade jag Oscar som genast kommenterade att det liknade försvarets gamla. Det är ju så, försvaret lade ner för länge sen...
Nya skor har anskaffats.
Så följer den traditionella äggletningen utomhus.
Elvira är rutinerad äggletare och fann sina ägg först.
Alex hittar sina så småningom och är klar att fotas i rätt pose.
Själv tyckte jag att det var på tiden att JAG skulle kunna få ett påsk ägg.
Och, döm om min förvåning när det fanns ett ägg bakom en idiotisk snökara!!
Lyckan var fullkomlig!!
Alla prisbelönta samlade.
Sedan följde sedvanlig äggmålning för personal utanför supéförberedelserna.
Kolla in resultaten!!!!
Elviz camouflageägg Alex discoägg
SKÅL OCH GLAD PÅSK!!
Lååååååååååååååångfredag
Igår kom Cajsa med familj från Sthlm. D v s Mikael kom i bilen med flickorna som hade skoldag som vanligt. Cajsa hade tagit tåget till Uppsala för att vara med Anki som hade återbesök för sina öron. Något som naturligtvis är jobbigt och säkert känns osäkert eftersom det kommer att ta lång tid innan verkliga resultat vsar sig. Bernikes Johan fanns i Uppsala och tog dem med i sin bil hem till mig i Gävle. Anki var ändå otroligt pigg och läste på våra bloggar intensivt. Dessutom dök Gilla o Claes upp på Skype, så hon fick se o tala med dem. Det var verkligen lyckat.
På långfredagen, som lockade med solsken, var familjerna ute och grillade korv o pinnbröd i ravinen vid Kungsbäck. Här är Peter med svärsonen Oscar . Mikael vänder ryggen till och övriga flaxar väl omkring.
Stilla flyter bäcken mellan de envisa snövallarna. Men ingen tvivlar väl på visionen om en kommande och efterlängtad vår.
Själv valde jag alternativet sitta hemma i soffan och starta en ny hängmössa åt Elvira, svart med guldtråd. Någon skulle väl också se till att det kunde bli någon middagsmat.
Stillheten får mig nästan att börja slumra till.
På långfredagen, som lockade med solsken, var familjerna ute och grillade korv o pinnbröd i ravinen vid Kungsbäck. Här är Peter med svärsonen Oscar . Mikael vänder ryggen till och övriga flaxar väl omkring.
Stilla flyter bäcken mellan de envisa snövallarna. Men ingen tvivlar väl på visionen om en kommande och efterlängtad vår.
Själv valde jag alternativet sitta hemma i soffan och starta en ny hängmössa åt Elvira, svart med guldtråd. Någon skulle väl också se till att det kunde bli någon middagsmat.
Stillheten får mig nästan att börja slumra till.
