Fest i oktober-november . . .
26/10 till huvudstaden, men jag försökte krångla till det. Natten före kl 0200 vaknade jag av stark smärta i bröstet, varför härtat hetsbankade en timma. Somnade o vaknade kl 0600. Just vid midnatt har man ingen att tillfråga, men på morgonen hade jag bestämt mig. Allmänna tips att i min ålder skall man förstå att uppmärksamma allvarliga tecken i tid. Ringde rådgivningen o fick tid omgående hos r Renström. Han lugnade mig efter ett EKG som visade gott tecken. Jag ringde Cajsa o bestämde att "jag kommer inte idag." Hon menade att sista ordet inte var sagt. På eftermiddagen ringde hon och meddelade att hon var på ingående i sin bil och att jag skulle fixa kaffe. Varifrån får hon all energi o beslutsamhet, medan hon samtidigt har 15 bollar i luften? Några timmar senare var jag i Stockholm.
Torsdag 27/10 var det dags för Kamratföreningen o jag försäkrade att Cajsa fick gå själv, eftersom jag säkert inte skulle orka. Men - Hur orkar Hon? En feg gammal mor som sätter sig på tvären. Och hur gick det till? Kl 1700 var vi på väg till milstaberna. Alla dessa gamla vänner, en lärare och forskare vid FHS vid namn Magnus Christiansson , (såg eg ut att vara i Andreas ålder) förklarade skickligt och på enkelt sätt var vi finns idag samtidigt som han absolut kunde allt om vad vårt försvar gått igenom och behandlat. Jag hade glömt att det skulle vara jobbigt med en timmes föredrag. En mysig supé, som vanligt och vi tog bussen hem kring 2200 som om ingenting hade hänt. DEN UNGEN !
På lördag tog vi SGS-bussen till Gävle Cajsa, Elvira o jag. Erik mötte oss snällt och så kunde vi begynna den kommande höstlovsveckan. Detta var bara början på lovet och på släktinvationen.
En rätt avslappnad lördagseftermiddag o kväll med gulaschsoppa, uppackning o allmänt mys. Givetvis kontaktade Cajsa sin storasyster för gemensamma förehavanden. Min äldsta och yngsta dotter, som är så nära varandra trots åldersskillnad på 14 år. Idag samlade intressen och stor glädje (litet som "ler o långhalm"). Kan man önska mer? Det blev så gott som dagliga möten, hos Anki, ute på stan eller här hemma.
Elvira säljer för WWF Pandaklubbens julvaror, så vi gav oss iväg alla tre till Hillevi, som 2 år redan har engagerat sig. Medan vi fick ta emot beställning, sågs genom fönstret ett släktekipage, nämligen Marianne o Peter med ettåriga Charlie i barnvagn. Dom hade känt igen bilen utanför huset o bestämde sig för att vi kunde vara där. Vi måste givetvis ut och prata. När Charlie fick syn på Elvira o Cajsa, blev han helt lycklig. Han viftade med armarna och sken som solen. Han tillbringar ofta sin tid, vid behov, på Jaktvarvsplan. Så också katten Sune.
12/11 gifte sig Gunillas bror Marcus med Victoria. Jag skrev en bröllopsvisa som bestämt gick hem, för en dag kom plötsligt Carolina hit med sina morföräldrar. Som tack överlämnade Alf en exklusiv champagneflaska till mig. Nog tyckte jag att det var till att ta i, men jag tyckte nog själv att visan var "på kornet". Vi fick alla en kopp kaffe tillsammans. Det var så roligt eftersom träffarna med Flatenborna inte händer så ofta när våra barn behagar hålla till i Serbien. Även Peter o Marianne dök upp ganska samtidigt, för att jaga teaterkläder på min vind. Emelie skall iväg och föreställa ngn annan. Underbart när stugan är full med släkt o vänner. Egentligen gillar jag inte att vara solo.
Någon dag senare, släkt från Luleå. Peter kom med sonen Daniel o hans söta döttrar Saga o Moa. Det är så fint att Daniel vill komma hit när han finns i Gävle. Jag får följa flickorna som växer upp. Mamma Nina stannar ofta hemma eftersom hon, som lärarinna, ofta har arbeten att göra som fordrar lugn o ro.
På torsdagen kom så Mikael med Alexandra o hennes kompis Line. De båda installerades i lägenheten på Brunnsgatan, där de levde sitt eget liv i "lyx-lyx-tillvaro" enligt deras uttalande. Gulligt att där var tomt just då och de kunde äta, sova o s v efter eget önskemål. Elvira fick tillbringa 2 dagar hos kompisen Maja.
Som vanligt fixade Cajsa o Elvira en "Halloween" på balkongen.
Hela veckan var härligt fylld av aktivteter, ofta litet oplanerat, men på så sätt händelserikt och för oss alla mysigt o levande. Men,- det blir rysligt tomt när de lämnar huset !
Torsdag 27/10 var det dags för Kamratföreningen o jag försäkrade att Cajsa fick gå själv, eftersom jag säkert inte skulle orka. Men - Hur orkar Hon? En feg gammal mor som sätter sig på tvären. Och hur gick det till? Kl 1700 var vi på väg till milstaberna. Alla dessa gamla vänner, en lärare och forskare vid FHS vid namn Magnus Christiansson , (såg eg ut att vara i Andreas ålder) förklarade skickligt och på enkelt sätt var vi finns idag samtidigt som han absolut kunde allt om vad vårt försvar gått igenom och behandlat. Jag hade glömt att det skulle vara jobbigt med en timmes föredrag. En mysig supé, som vanligt och vi tog bussen hem kring 2200 som om ingenting hade hänt. DEN UNGEN !
På lördag tog vi SGS-bussen till Gävle Cajsa, Elvira o jag. Erik mötte oss snällt och så kunde vi begynna den kommande höstlovsveckan. Detta var bara början på lovet och på släktinvationen.
En rätt avslappnad lördagseftermiddag o kväll med gulaschsoppa, uppackning o allmänt mys. Givetvis kontaktade Cajsa sin storasyster för gemensamma förehavanden. Min äldsta och yngsta dotter, som är så nära varandra trots åldersskillnad på 14 år. Idag samlade intressen och stor glädje (litet som "ler o långhalm"). Kan man önska mer? Det blev så gott som dagliga möten, hos Anki, ute på stan eller här hemma.
Elvira säljer för WWF Pandaklubbens julvaror, så vi gav oss iväg alla tre till Hillevi, som 2 år redan har engagerat sig. Medan vi fick ta emot beställning, sågs genom fönstret ett släktekipage, nämligen Marianne o Peter med ettåriga Charlie i barnvagn. Dom hade känt igen bilen utanför huset o bestämde sig för att vi kunde vara där. Vi måste givetvis ut och prata. När Charlie fick syn på Elvira o Cajsa, blev han helt lycklig. Han viftade med armarna och sken som solen. Han tillbringar ofta sin tid, vid behov, på Jaktvarvsplan. Så också katten Sune.
12/11 gifte sig Gunillas bror Marcus med Victoria. Jag skrev en bröllopsvisa som bestämt gick hem, för en dag kom plötsligt Carolina hit med sina morföräldrar. Som tack överlämnade Alf en exklusiv champagneflaska till mig. Nog tyckte jag att det var till att ta i, men jag tyckte nog själv att visan var "på kornet". Vi fick alla en kopp kaffe tillsammans. Det var så roligt eftersom träffarna med Flatenborna inte händer så ofta när våra barn behagar hålla till i Serbien. Även Peter o Marianne dök upp ganska samtidigt, för att jaga teaterkläder på min vind. Emelie skall iväg och föreställa ngn annan. Underbart när stugan är full med släkt o vänner. Egentligen gillar jag inte att vara solo.
Någon dag senare, släkt från Luleå. Peter kom med sonen Daniel o hans söta döttrar Saga o Moa. Det är så fint att Daniel vill komma hit när han finns i Gävle. Jag får följa flickorna som växer upp. Mamma Nina stannar ofta hemma eftersom hon, som lärarinna, ofta har arbeten att göra som fordrar lugn o ro.
På torsdagen kom så Mikael med Alexandra o hennes kompis Line. De båda installerades i lägenheten på Brunnsgatan, där de levde sitt eget liv i "lyx-lyx-tillvaro" enligt deras uttalande. Gulligt att där var tomt just då och de kunde äta, sova o s v efter eget önskemål. Elvira fick tillbringa 2 dagar hos kompisen Maja.
Som vanligt fixade Cajsa o Elvira en "Halloween" på balkongen.
Hela veckan var härligt fylld av aktivteter, ofta litet oplanerat, men på så sätt händelserikt och för oss alla mysigt o levande. Men,- det blir rysligt tomt när de lämnar huset !
Kommentarer
Postat av: Gilla
Oj vilken härlig sammanfattning! Kan just tänka mig att det blir tomt.
Pepparkaksdegen är helt perfekt och lättbakad, tack för den!
Kram
Trackback
