BORE

Ja,  nu är det vinter o skidan han . . .

men vinter här är en lurig tid här. Snö, halka, knölig gångbana, isiga fuktiga vindar o s v.

I Sollefteå var vinter en mjuk snöig tillvaro, som jag minns den och såg fram mot den. Som liten var det,
ungefär som nu för barn. Enhärlig snöig tillvaro med alla möjligheter at leka sig fram. Med spark, skidor o skridskor.
Vi behövde dessa medel för att ta oss till o från skolan, som jag började som 6-åring. ca 3 km väg över ett stort övningsfält till att börja med.  Om inte en plog  ( häst o en stor trekantig träplog) hunnit före var det ju skidor som gällde.  Och utrustningen skulle ingen tro om jag talade om.

Maten för dagen fanns i den lilla ryggsäcken´o bestod av en härlig smörgås o mjölk i den tidens fantastiska vichyvattensflaska. En s k frukost hade min kusin Norma blivit osams med en klasskamrat o slängt hennes matsäck i soporna (trodde hon), men det råkade vara min. Någon skvallrade för mn "fröken" som gav mig 10 öre att köpa något för.Jag gick till det närbelägna bageriet och köpte  ett underbart vienerbröd med mycket pudersocker på. Lycka!

 




Kommentarer
Postat av: Cajsa Gotthold

Någon sådan viterromantik hittar vi inte i hufvudstaden!



Kram

2010-11-22 @ 21:55:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0